Rötter och Byggstenar

En tids uppehåll

2011-03-26T12:11:00.000+01:00

Jag håller på med att skriva en sammanställning i form av en bok om mina anor på min mors sida. Under denna tid kommer jag inte att uppdatera bloggen, men jag återkommer!

Nr:50 Dottern Märta Sofia dör i mässling

2010-07-24T10:38:00.001+02:00

1883 flyttar familjen Hellström från Berghem till Surteby och Holmåkra säteri. Se inlägg Nr: 1 Här föds fyra barn: Nils Göran 11/1 1885, Gunhild Ingegerd 4/3 1886, Märta Sofia 6/6 1887 och till sist Märta Helfrid 8/5 1890. Annas mor änkan Johanna Sofia följer också med, men det är osäkert hur länge hon lever. Jag har inte hittat uppgifter om det.
Lilla Märta Sofia blir inte ens ett år gammal. Den 17 februari 1888 dör hon i mässling eller följderna av mässling.
Mässling förr i tiden var inte lika ofarlig som den är idag...
Det är en mycket smittosam virussjukdom och mottagligheten är praktiskt taget hundraprocentig. Mässling är säkerligen en mycket gammal sjukdom i Europa. Den har den följt européerna i spåren, var de dragit fram. Mässlingsepidemier har t ex flera gånger härjat på Grönland med många döda i sina spår. På samma sätt drabbades Nya Världen när européerna kom dit. I kölvattnet av många krig har mässlingen också tagit många offer (Fransk-Tyska kriget 1870-71, Boerkriget 1899-1902).

Den var kanske den allvarligaste av barnsjukdomarna tills mässlingsvaccinet introducerades på 1970-talet. Många av barnsjukdomarna blev mera allmänna i slutet av 1800-talet p.g.a. att människor blev allt rörligare. De mässlingepidemier som förekom fram till 1875 kom utifrån och spreds från kuststäderna inåt landet. Göteborg var inkörsport för västra Götaland. Under 30-årsperioden 1861-90 dog 32.590 svenskar i mässling!
Man konstaterade redan på 1800-talet att” även om sjukdomarna i sig ej ofta inte är dödliga så dödade tillstötande infektioner av andra slag, oftast lunginflammation.

”Ur "Läkarebok" 1933 av Henrik Berg MD, Fil D
För svaga, blodfattiga, av engelska sjukan eller av kikhosta lidande barn eller för barn under två år är mässlingen en farlig sjukdom.- Om skrofler eller tuberkul finns, orsakar sjukdomen ofta en utbredning av tuberkulosen och lägger ofta grund till en följande klenhet. Oftast nöjer allmänheten sig med att "hålla den sjuke varm", att hålla halvmörkt i rummet och att giva barnet bröstsaft för hostan. Ej sällan är luften i sjukrummet mycket dålig. I all synnerhet är naturligtvis detta fallet i hem, där trångboddhet är för handen. Med denna behandling få mässlingspatienter lätt lunginflammation och ofta dö de av denna följdsjukdom. De, som överleva behandlingen, bliva ej sällan sjukliga. Särskilt få de ofta skrofler och tuberkulos. Förklaringen är den, att en förut latent (slumrande) tuberkulos genom mässlingen blir "uppväckt" och övergår till lungsot eller mitiartuberkulos.

Nr: 49 Barnmorskans utbildning

2010-07-19T14:38:00.001+02:00

"Om Anna Josefina hade utbildning som barnmorska vet jag inte, men här kommer den historiska utvecklingen av utbildningen." Se inlägg nr: 46

Den första kyrkoordningen för s.k.”jordgummor” kom redan år 1571. De fick rätt att förrätta nöddop, men skulle också rapportera alla nyfödda. Collegium Medicum (föregångaren till Socialstyrelsen) bildades år 1663 och skulle kontrollera jordgummorna.

Läkaren Johan von Hoorn (1662-1724), den svenska förlossningskonstens fader, skrev sin lärobok för jordgummor "Siphra och Pua" år 1719. Se bild till vänster.
Barnmorskornas kunskaper hade före detta förmedlats i muntlig tradition. Jordemödrarna i Stockholm hade ett skrå, som fungerade fram till 1819.
År 1686 utfärdades en förordning om utbildningen. Jordemoderns utbildning bestod i att gå i lära hos en jordemor i fyra år och att klara en svår förlossning ansågs som lärlingens gesällprov. Enligt skråets förordning skulle de också en gång per år närvara vid en obduktion av en kvinnokropp för att få kunskap om kvinnans anatomi. En skråmedlem skulle avlägga ed inför Collegium Medicum .
Det första barnmorskereglementet som gällde för hela landet antogs 1777. Där förbjöds andra än ”edsvurna och privilegierade (legitimerade) jordegummor” att brukas som förlossningshjälp. Förbudet upphävdes två år senare efter protester från bondeståndet.
Enligt ett kungligt cirkulär 1812 skulle varje församling, eller flera församlingar tillsammans, förmås att skaffa en examinerad barnmorska.
1819 års reglemente innebar att jordemorskrået upphörde. Ett nytt barnmorskereglemente antogs och där återinfördes regeln att bara utbildade jordgummor fick sköta förlossningar. Men särskilt på landsbygden var det vanligt att de var outbildade. Och ”fortfarande vid sekelskiftet utfördes en fjärdedel av alla förlossningar av outbildade hjälperskor”.

Undan för undan ändrades reglerna;även ogifta kvinnor fick bli barnmorskor och år 1829 fick de rätt att använda förlossningstång när ingen läkare fanns tillgänglig. De stora geografiska avstånden och bristen på läkare var orsakerna. För att få rätten krävdes s. k instrumentexamen.
Genom 1856 års "barnmorskereglemente" krävdes att en jordemor/barnmorska även skulle lära sig vården av späda barn. Barnmorskeutbildning fanns nu i Stockholm, Göteborg samt Lund och varade två terminer. Efter godkänt avgångsförhör kunde de gå en kurs i "den instrumentala förlossningskonsten. En barnmorska var oftast inte knuten till ett sjukhus utan kallades till de hem där en kvinna skulle föda. I 1856 års reglemente stod det: Vid denna tid kallades ett "examineradt qvinligt förlossningsbiträde" allmänt för barnmorska. Utbildningen ska vara nio månader samt ytterligare tre månader för att avlägga instrumentexamen.
På 1870-talet sades att det blev bäst barnmorskor av "qvinnor födda och uppfödda på landet, med enkla lefnadssvanor och rena seder, samt begåvade med det praktiska förstånd, som i så hög grad utmärker den svenska allmogen". Barnmorskan titulerades länge fru, även då hon var ogift. Man ansåg att barnmorskan skulle veta hur det kändes att bära och föda barn. Långt in på 1800-talet kunde inte en "orörd" kvinna bli barnmorska.

Barnmorskeförbundet - det första kvinnliga yrkesförbundet - bildat 1886
De ville införa sedlighetskrav för inträde till utbildningen. Det tillsammans med ändrad social rekrytering var led i förbundets strävan att höja yrkeskårens status.
Barnmorskeförbundet stred för ett utbildningen skulle förlängas och fick igenom sitt krav på två-årig utbildning år 1921. Läkarna motsatte sig länge att barnmorskeutbildningen förlängdes. Sedan år 1951 krävs sjuksköterske-utbildning för att bli barnmorska.

Fakta: Wikipedia, Svenska Barnmorskeförbundet. Bilder: Wikipedia, Svenska barnmorskeförbundet.

Nr:48 Schartaunismen

2010-07-18T08:28:00.001+02:00

Särskilt i Marks härad var Schartaunismen stark.
Schartaunismen betonar den enskilda människans frälsningsförmåga utefter ordo salutis ("nådens ordning"). Läran utvecklades till en strängt dogmatisk doktrin av Henric Schartaus lärjungar. Idag finns läran kvar om än i mycket liten omfattning.

Henric Schartau präst och predikant född 27 september 1757 i Malmö, död 3 febr.1825 i Lund. 1780 prästvigdes han i Kalmar och tjänstgjorde då som huspredikant och som informator.1793 blev han förste komminister vid domkyrkan och kyrkoherde i Bjällerups och Stora Råby församlingar. Schartau uppmärksammades för sina stränga och kompromisslösa predikningar. Han påverkade på så vis flera unga präster, och hans lära spreds framför allt i Skåne och på västkusten, den ” schartauanska väckelsen”.Med en pionjärtid på 1820- och 1830-talet och genombrott vid seklets mitt dominerades gudstjänstlivet i stora delar av Västsverige av dessa tankar. Schartauanismens klarhet och reda i den kyrkliga ordningen och tro på en personlig väckelse inom kyrkanstod mot romantiska väckelser och svärmerier d.v.s. frikyrkorna. Gammalkyrkligheten passade till hemmansägarens tillvaro, där man hade längre arbetstid inom t ex jordbruket, i början av 1900-talet än i öst. Den återupplivade Hustavlans ideologi med försakelse och måttlighet. Det innebar att det dagliga arbetet sågs som en uppgift given av Gud.
I schartauanismen fanns den s. k. kallelsetanken. Den var i hög grad utbredd i städer som Uddevalla, Göteborg Varberg och i industriområden. Till de starkaste fästena hörde industrisocknarna i Mark. Bibeln och psalmboken var viktig för egen uppbyggelse inom schartauanismen. Den dagliga husandakten och den söndagliga kyrkogången gav karaktär åt veckor och dagar.
Fakta: Wikipedia

Nr: 47 Björnloka mot Rödsot?

2010-07-16T11:17:00.001+02:00

Björnlokan är vanlig i nästan hela landet, utom längst i norr. Den växer på torr ängsmark, i skogsbryn och i vägkanter. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658.

Linné berättar från sin skånska resa år 1749 att björnloka använts som botemedel mot rödsot.
Retzius (1806) skriver dock att det "I Skånska Resan berättas at den på trackten wid Ystad allmänt nyttjas mot Rödsot, men sättet eller hwad deraf nyttjas nämnes icke, icke heller är det annorstädes bekant. Osäkert medel är det utan twifwel."
OBS: Björnlokan innehåller furokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning. Då inträffar en s.k. fototoxisk reaktion, som är en brännskadeliknande symtom med kraftig hudirritation, rodnad och stora, smärtsamma blåsor som kan kvarstå i veckor. Man får ev. även ärrbildning och mörkfärgning av huden. Om du har kommit i kontakt med lokan, tvätta genast med tvål och vatten och skydda huden mot solljus under minst två dagar även om lokala symtom inte finns. Förgiftningar genom förtäring av växten är däremot inte kända hos människa.

Fakta: Den virtuella floran och Odla nu. Bild: Odla nu.

Nr: 46 Tre generationers änkor...

2010-07-16T11:03:00.003+02:00

Anna Josefina växer upp i Torestorp, Svenljunga. Den lilla familjen bor hos moderns föräldrar. 1863, då hon är 8 år flyttar de till Båraryd och Gisslaveds rote. Knappt ett år senare flyttar de vidare till Värnamo. Men i maj 1865 är de tillbaka i Svenljunga hos morföräldrarna. Morfadern Sven Helander avlider 1868 av "slag" och Annas far är sjuk i lungsot och dör 1871 endast 47 år gammal.
Tre generationers änkor bor nu tillsammans!
1879 flyttar Anna till Tossene församling, men har inte antecknats där i kyrkoböckerna. Kanske har hon under den här tiden utbildat sig till barnmorska? se inlägg Nr:49
I juni 1881 kommer hon till Berghems församling och året därpå kan man läsa i församlingens vigselbok:
"Den 9 september 1882. Öfverbanmästare Nils Johansson Hellström från Varberg och jungfrun Anna Josefina Andersson från Hulatorpets Prestegård, Berghem."

Fakta: Egen forskning. Kyrkböcker. Foto: Privat

Nr: 45 Rödsoten härjar

2010-07-14T16:23:00.003+02:00

Dysenteri eller som det kallades förr rödsot eller bållsjuka.

Smittan sprids från dåligt vatten och mat men även direkt mellan människor. Med dålig hygien följde också ofta rödsot. Den ger svår inflammation i tarmarna som allvarligt försämrar allmäntillståndet. Symtomen var feber, kraftiga knipsmärtor i buken och ofta blodiga eller slemmiga avföringar. Mindre ofta förekommer också blodförgiftning och njursvikt.
Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade svår rödsotsepidemi 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot. Den skördade lika många offer som koleran.
Det var i synnerhet Älvsborgs län som då utgjorde landets smitthärd för rödsot och var det främsta området för farsotens utbredning.
Gustav Varenius, provinsialläkare i Alingsås beskriver sjukdomens förlopp i en rapport. ”Som även 1853 var ovanlig torka från sommarens början, afstannade de flesta vattenvärk tidigt sommaren 1854, uttorkade då ej blott de flesta kärr och mossar utan även grundare sjöar. Denna uttorkning orsakade enligt min åsikt rödsot. Ej blott inom Alingsås distrikt utan, som jag skulle tro, öfver om icke hela riket så de fleste dess delar härjade denne farsot. Överallt vore de flesta offren barn.”

I Varenius rapporter finns också råd och anvisningar om hur rödsoten borde behandlas:

1. ” Hufvudvärk, frysning, lindrig feber, knip i magen samt känsla av mattighet i hela kroppen utgöra ofta förebud till rödsot. Då någon under en rödsotsepidemi angripes af dessa förebud, bör han genast taga kräkrotspulver, om han är löslifvad. Följer derefter icke förbättring, så tages hvarannan timme i minst två dagar af äldre personer en matsked av oljeblandningen. Om en sådan blandning enligt recept ej finnes på stället kan man sammanblanda like vigtsdelar linolja, ättika och socker, af hvilken blandning tages lika mycket som af den från apotheket enligt recept bekomna oljeblandningenÉ.
Så länge oljeblandningen begagnas, är nyttigt att dagligen sätta lavement af ljum, vällingstjock lösning af stärkelse i vatten eller ljum, vällingstjock hafresoppa. Å magen lägges senapsdeg eller ett gråpapper, å hvilket man, sedan det blifvit indränkt i brännvin strött finstött skarppeppar. Senapsdegen eller gråpapperet får icke ligga så länge, att blåsa uppkommer, utan utbytes mot en smörduk eller varm gröt, så snart skinnet bifvit rödt.
Till dryck passar vatten, hafresoppa och söt mjölk, men icke svagdricka eller caffée; till mat löskokta ägg, råg- eller hafremjölsgröt med söt mjölk.
De sjukes uttömningar nedgräfvas skyndsammast. De kärl, hvilka begagnas till dessa uttömningar, sköljas ofta med vatten, hvari jernvitriol (vanlig skosvärta) blifvit upplöst. De friske böra icke vid sina uttömningar sätta sig i grannskapet af det ställe, der de sjukes uttömningar blifvit nedgräfda.
Af sjuke begagnade kläder böra väl rengöras, innan de begagnas af friske. Sänghalm begagnad af sjuke uppbrännes. I sjukrummen, hvilka hållas snygga och rena, anställes dagligen rökning med enris och väderväxling. Om möjligt böra friske icke bo i samma rum som sjuke. De friske böra innan de gå ut om morgarne förtära något. För karlar passar härtill en besk sup, för qvinnor en kopp caffée eller en smörgås. Det är otjenligt att förtära färsk eller sur svagdricka. Omogen eller rå frukt samt färsk potatis äro skadliga. Allt öfverlastande af magen bör undvikas.
Se också inlägg Nr: 47. Björnloka mot Rödsot?

Fakta: Wikipedia och rapport från provinsialläkare i Alingsås

Nr: 44 Anna Josefina Andersson

2010-07-14T15:38:00.007+02:00

Anna Josefina Andersson föddes 16/5 1855 i Svenljunga församling , dotter till skräddaren Johannes Andersson och Johanna Sofia Andersson i Thorsberg. Familjen bodde hos Johannas föräldrar.

Hon växte upp som ensamt barn - hennes två äldre bröder Johan August f. 4/10 1851 och Bror Severin f. 20/7 1853 dog båda innan hon föddes.
På hösten 1853 drabbades bygden av den fruktade rödsoten.

Bild: Svenljunga kyrka 1890
Fakta: Egen forskning. Kyrkböcker. Bild: Västarvet. Västergötlands Museum

Nr:43 Nils gifter sig med sin Anna Josefina

2010-07-13T14:53:00.004+02:00

1880 flyttade Nils Johansson Hellström som överbanmästare in på Järnvägsstationshuset i Borås. Borås utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades och järnvägen innebar också en stark stimulans.

Men tiden här blev inte lång. Redan 15 november året därpå flyttar Nils vidare - nu till Varberg och järnvägsstationshuset norr om staden. 1880 såg byggnaden ut som bilden här till vänster.

11 augusti följande år 1882 tar Nils ut lysning och hinderlöshetsbevis. 30 december samma år flyttar han till Berghems församling. Se inlägg Nr: 3. Men redan 9 september 1882 gifter han sig i Berghems kyrka med "jungfru Anna Josefina Andersson från Hulatorp i Berghem".
De bosätter sig på Hulatorps ägor, första barnet Carin Assarina föds 14/5 1883. Här bor också Annas mor änkan Johanna Sofia Andersson.
Inte heller här stannar man länge. Redan 1883 flyttar familjen vidare till Surteby och Holmåkra säteri.

Bild: Varbergs station

Fakta:Egen forskning, Kyrkböcker. Foto: Västarvet. Västergötlands Museum.

Nr: 42 Nils hittar framtiden inom järnvägen

2010-07-11T18:33:00.000+02:00

Efter att Nils Johansson Hellström tagit avsked som artillerist i Kristiansstad var han säkert inte riktigt på det klara med vart han skulle ta vägen och hur framtiden skulle se ut. I utflyttningslängden uppger prästen att Nils avflyttar till obestämd ort... Men föjer man församlingböckerna framåt förstår man att Nils blir kvar i Kristiansstad. Järnvägen mellan Kristianstad-Hessleholm öppnades 1865 och innebar ett nytt skede i stadens historia då det blev startskottet för byggandet av gasverk, vattenverk och avloppsledningar,trottoarer och belysning. Säkert var det något som inte undgick Nils och i stället för att ta Amerikabåten som hans syskon gjorde blev han kvar i Sverige och gjorde sig en karriär inom Järnvägen. Han blir en av dem som deltar banbygget. Hans utbildning som artillerist lär ha spelat en roll i det här.

Först i november 1876 flyttar han in till Barkåkra församling igen, då till Hamnen där hans fattiga och ensamma mor Assarina nu bor. Hans syskon har sökt lyckan i Amerika och året därpå tar hans åldriga mor båten till det stora landet i väster och Nils blir ensam kvar.
Också här i Ängelholm och Barkåkra byggs järnvägar och man kan se att Nils står skriven som schaktmästare och således har haft en övervakande roll när det gäller banbygget.
När han 23/8 1880 flyttar ut fån församlingen till Borås är han Öfverbanmästare och har skapat sig en framtid inom järnvägen.

Bilden: Skälderviken. Någonstans här bör hamnen i Barkåkra ha legat...

Nr:41 Kristiansstads Garnision

2010-07-08T16:28:00.002+02:00

Garnisionens historia sträcker sig tillbaka till grundandet av Kristianstads fästning vilken började anläggas 1614. Detta för att skydda staden som då tillhörde Danmark från svenskarna, men staden liksom resten av Skåne tillföll Sverige genom freden i Roskilde 1658. Fästningen kom dock att ingå i Sveriges fasta försvar fram till 1843 och bestod av 13 bastioner.

Wendes artilleriregemente var ett svenskt artilleriförband, som verkade i olika former mellan åren 1794 och 2000. Förbandet var förlagt i Kristiansstad mellan 1794–1994. Det organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen, och var då förlagt till Stralsund i norra Tyskland. Regementet bestod av åtta kompanier och ett ridande batteri.

Regementet utökades 1809 med tre kompanier från det upplösta Finska Artilleriregementet. Wendes artilleriregemente förlades från början med delar och från 1799 med huvuddelen till Kristiansstad. Mellan 1750-talet och 1879 var del av regementet även förlagt till Landskrona.

Namnet kommer från de invånare som bebodde Pommern – venderna –och som tillföll Sverige 1648. Anknytningen till den gamla svenska besittningen i Pommern syns på regementets vapensköld, då den bevingade draken även återfinns på Pommerns vapensköld.

Stora Kronohuset också kallat Högvakten, vid Stora Torg uppfördes för att inrymma "Kungliga Hofrätten öfver Skåne och Blekinge samt Kungliga Wendes Artilleriregemente".

Fakta: Wikpedia. Bilder: Kristiansstadvykort

Nr:40 Nils växer upp och får efternamnet Hellström

2010-07-08T15:31:00.001+02:00

Nils växte upp på gården Kelliehouse. Det måste – trots att familjen levde i små omständigheter, ändå ha varit inspirerande att ta del av nya idéer och nytt tänkande som genomsyrade den här trakten!
Nils' far var dräng och arbetare hos Kelliehouse’s arrendator N.S.Walsoe som var inflyttad från Danmark.
Det var stor åldersspridning på syskonskaran och den äldste Jöns, som var född 1829 hade flyttat hemifrån när den yngste Ola föddes 1852. Döttrarna i huset fick anställning som pigor ett år i taget och kom hem, för att nästan genast flytta ut igen.
När Nils var tio år gammal 1856 dog hans far i ”collik”och tryggheten i familjen försvann! Änkan Assarina fick dock stanna kvar på gården.
Nils blev kvar hemma till 1862 och var alltså 16 år då han blev dräng i Rebbelberga.
Den 20 september 1865 flyttade Nils till Christiansstad och hittas nu på Kungliga Artilleriregementets Garnisionsförsamling. Nu får han soldatnamnet Hellström och blir kvar på regementet fram till 20/8 1871 då han "flyttar ut" till obestämd ort som det heter i församlingsboken.

Fakta: Egen forskning. Kyrkböcker.

Nr: 39 Varifrån kommer namnet Kelliehouse?

2010-07-07T20:01:00.001+02:00

Carl Georg Stjernsvärd var en märklig och framsynt man.Han föddes 1767 på Månstorps ryttarboställe och övertog 1793 efter sin far Engeltofta säteri. Godset omfattade 8000 tunnland och bland annat nästan hela Barkåkra. Godset var stort men fattigt. Smågårdarna i byarna hade det mycket besvärligt att ens överleva. De stora skogarna hade huggits ner och nu bredde slätten ut sig med ljung, skogsdungar och träsk. En vildvuxen trakt. Stjernsvärd började med att som andra odlare plöja sin jord med träplog och oxar, men märkte snart att jorden inte gav någon större avkastning. Han gjorde därför studieresor ut i Europa och studerade ett mer rationellt jordbruk. Genom den nya kunskapen infördes ett cirkulationsbruk av grödor,man importerade förädlade raser av kor, svin och får. Efter utländskt mönster anlades ett mejeri. Stjernsvärd indelade efter skotskt mönster jorden i farmer.

Den skotske earlen Lord Kellie bistod med skickliga smeder och arbetsledare. En stor smedja i två våningar uppfördes och här tillverkades snart nya moderna jordbruksredskap. Jorden odlades effektivare och gav stora skördar. Stjernsvärd började nu bebygga och utarrendera en del av jorden. Det blev 19 stora farmer och 110 hus.

Vissa farmer och gårdar är uppkallade efter Stjernswärds engelska/skotska kontakter som till exempel Kelliehouse och Huntly. Dessutom är det öppna odlingslandskapet omkring Engeltofta starkt präglat av farmsystemet. Kellie House var alltså en farm eller gård under Engeltofta gods.

Bild: Engeltofta 1850-talet

Fakta: Wikipedia. Skånska Slott och Herresäten. Bilder: Skånska slott och Herresäten.

Nr: 38 Nils Johansson

2010-07-07T19:27:00.007+02:00

Nils Johansson - min mormors far - föddes 12 augusti 1846 på Kelliehouse i Barkåkra församling, Skåne.( Se inlägg nr 39) Hans tvillingbror fick namnet Anders. Fadern var drängen och arbetskarlen Johannes Ingvarsson och modern Assarina Nilsdotter. Familjen levde under mycket knappa förhållanden och flyttade runt en hel del.

Övriga syskon var:
Jöns f. 26/3 1829
Maria Lovisa 1831
Albertina Christina 12/5 1834
Nicolina Fredrika 6/7 1841
Anna Sophia 18/9 1849
Ola 23/2 1852

Fakta: Egen forskning. Kyrkböcker. Foto: Barkåkra församling

Nr:37 Älvsborgsbanan

2010-07-05T19:41:00.002+02:00

Den järnväg som idag kallas Älvsborgsbanan var ursprungligen två privata järnvägar: Borås-Herrljunga Järnväg BHJ och Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ). Båda dessa hade annorlunda spårvidd än det övriga svenska järnvägsnätet s.k. smalspårig.Detta gjordes för att få ner anläggnings-kostnaderna. Första spadtaget till Borås Järnväg togs 1861 och järnvägen Borås-Herrljunga öppnades den 7 augusti1863.Nu ville man förbinda Vänersborg med Uddevalla. Platsen för anslutningen till stambanan blev Herrljunga. Också här byggde man smalspårigt.Infarten till Uddevalla bjöd på svårigheter p.g.a den starka lutningen och detta ledde till ett stort ras natten till den 28 aug. 1866 då järnvägsbanken rasade fördröjde invigningen av bansträckningen. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ) bildades 1863 och kunde invigas 1867. Den smala spårvidden blev ett problem och man blev tvungen att anpassa sig till de andra normalspåriga järnvägarna. Ombyggnationen stod klar 1899.
Persontrafiken på hela banan var ofta rälsbussar och motorvagnar.

1950 elektrifierades järnvägen och detta invigdes med festligheter och folk gick man ur huse.

Bild:t.v. Folket mötte upp i Uddevalla.

Fakta och foton: Historiskt om Sveriges järnvägar.

Nr: 36 Tiden i Uddevalla

2010-06-18T19:57:00.005+02:00

Berta och Helmer flyttade efter några år i Fjärås till Uddevalla. Det var järnvägen som bestämde vart man flyttade. Första tiden bodde man i ett hus med stor trädgård och odlingar med flera äppelträd. Det låg i närheten av omformarstationen.
En omformarstation omvandlar den elektriska energin till den spänning och frekvens som krävs för att driva tågen.Den omvandlade energin matas ut till tågen via kontaktledningsnätet.
Bilden föreställer omformarstationen i Uddevalla.

Uddevalla på 1950-talet. Jag tror att det ligger en pappershandel här dit jag gick med farmor och inhandlade fantastiska bokmärken med glitter på!

Farfar hade stigit i graderna och var Linjemästare på Uddevalla station och ansedd som en mycket duktig sådan.

På sin fritid arbetade han kärleksfullt på sin båt, som blev ett livstidsprojekt. När Uddevallavarvet sjösatte nya fartyg var han där och tittade och redogjorde gärna för fartygets prestanda.

Farmor älskade att odla grönsaker och blommor. En stor del av sin lediga tid broderade hon dukar - ibland sittande mitt ute på en blomsteräng och försökte fånga mångfalden av blommor.

I Uddevalla blev de kvar hela sitt liv. På Idunavägen hade de en lägenhet och från fönstret matade vi gråsparvarna med bröd farfar och jag, vilket naturligtvis var strängt förbjudet.

Och så lyssnade vi på Snoddas på en gammal vevgrammafon.

Farfar Helmer dog 10/12 1963 och farmor 12/9 1988.

Fakta: Egen forskning. Foto: Västarvet. Gamla vykort. Egna bilder. You Tube.

Nr: 35 Uddevalla - härjat av många bränder

2010-05-27T19:40:00.003+02:00

Uddevalla - En gång i tiden hette platsen Oddevold, det vill säga "slåttermarken på udden", ett typiskt ägonamn relaterat till en närliggande bondgård. Namnet Oddevold kan härledas ur det norska språket vilket var det talade språket här fram till den svenska ockupationen år 1658.

Bra förbindelser har alltid varit av vital betydelse för Uddevalla. Där korsvägarna möttes grundades staden som en norsk medeltida handelsplats och fick stadsrättigheter på 1400-talet. Uddevallas utveckling genom historien har gynnats genom återkommande sillperioder och dess läge vid havet som har medfört stor import- och exporthandel. 1800-talets industrialisering lade grunden till dagens skiftande näringsliv. Företag som Uddevalla Tändsticksfabrik och textilföretag och inte minst Uddevallavarvet har bidragit till utvecklingen mot dagens regioncentrum.

Staden har genom åren härjats av krig och bränder och inte mindre än sex gånger har den brunnit ner till grunden och dessa bränder har påverkat Uddevalla stad mer än något annat. Tre bränder var mer förödande än de andra: 1564 under det nordiska sjuårskiget, då svenska trupper plundrade och brände den då norsk-danska staden. Den 1690 blev återigen stora delar av Uddevalla nerbrända. Den tredje stadsbranden började som eldsvåda den 1806.

Under åren har Uddevalla och Bohuslän tidvis varit både danskt och norskt – t.ex. sålde Gustav Vasa norra Bohuslän och Dalsland till Danmark. Uddevalla har således råkat illa ut av krigshärjningar och blivit plundrat och nerbränt många gånger av svenskar. Uddevalla hade på 1500-talet många invånare från Tyskland, Skottland och Nederländerna.

Under 1600-talet och det s.k. Kalmarkriget brändes staden ner på nytt. På 1620-talet var Uddevalla en stor hamnstad med betydande utförsel av timmer, kött m.m. 1644 brändes staden åter ner. 1658 fick Danmark lämna ifrån sig bl.a. Bohuslän. 1690 var elden framme igen, och stora delar av staden blev nerbränd till grunden. Uddevallas södra och västra delar utplånades, medan Uddevalla kyrka och de östra delarna klarade sig. Staden byggdes därefter upp igen på samma plats.

Den svenska stormaktstiden fick sitt slut den 30 november 1718 då Karl XII föll vid i Halden. Den 13 december kom kungen för andra gången till Uddevalla, denna gång som död. Och här balsamerades kroppen och placerades i en lokalt tillverkad kista. Det hölls också fältriksdag på Kungstorget i Uddevalla innan liktåget bar av mot Stockholm.

1788 gick Gustav III, till anfall mot Ryssland. Danmark-Norge hade tidigare lovat att stötta Ryssland, och de blev därför tvungna att angripa Sverige. En trupp gick över Svinesund och in i Bohuslän. Svenska trupper försökte förgäves hejda norrmännen. Detta ledde till en ockupation av Uddevalla under en månad. Norrmännen tågade sedan tillbaka.

1804 fick Gustafsberg besök av den sjuklige kronprinsen Gustaf. Besöket och brunnsdrickningen lär ha gjort underverk för hans hälsa. Därefter blev Gustafsberg ett populärt resmål för rika.

Fakta: Wikipedia. Bilder: Gamla Vykort. Wikipedia

Nr:34 Fjärås och Kungsbacka

2010-05-27T10:32:00.003+02:00

Fjärås i Kungsbacka kommun vid sjön Lygnern och Fjärås bräcka. Namnet Fjärås lär komma från "fjära" eller "fjara", som var mark som täcktes eller översköljdes av vatten. Fjäre härad var från medeltiden den administrativa enhet som i ganska stor utsträckning sammanfaller med nuvarande Kungsbacka kommun.
Här bodde farmor och farfar några år under senare 30-talet och möjligen något år in på 40-talet. Farfar var naturligtvis anställd vid järnvägen.
1915 byggdes ett stickspår från Fjärås Station till grustaget vid havssidan av Fjärås Bräcka. Från Bräckan fick passagerarna åka med en personalvagn ner till Fjärås station för vidare färd till Kungsbacka eller Göteborg - denna resa tog sex minuter. Tåget utgick alltså från grustaget och dit kom man antingen med hästskjuts eller så kunde man ta den branta trappa som gick från Bräckåsen ner till grustaget.
Härifrån fraktades även vagnar med grus, som främst användes till järnvägsbyggen i Västsverige. SJ tog grus från Bräckan från 1910 fram till 1967.

Fjärås är en av Hallands mest fornminnesrika socknar. Fjärås bräcka bildades vid inlandsisens rand för cirka
13 000 år sedan, en mäktig israndsbildning som ligger tvärs över Lygnerns dalgång och som dämmer upp sjön Lygnern till 15 m över havsytan. Fjärås bräcka är tillsammans med Lygnern avsatt som naturreservat med ett rikt djurliv. Stenåldersgravar och -boplatser finns i trakten av bräckan, vars krön ger plats åt "Gamla Förlandavägen", som är en del av den urgamla "riksvägen" genom Sverige.. Här finns mer än 100 bautastenar. Den största, "Frodestenen", är nära fem meter hög. Från bräckans krön kan man se långt över sjön Lygnern, Fjäråsslätten och Kungsbackafjorden.

Fakta: Wikipedia. Historiskt om Sveriges järnvägar. Bilder: Wikipedia.

Nr: 33 Familjen flyttar till Kiruna

2010-05-16T11:40:00.002+02:00

Omkring 1930 flyttade farmor och farfar med sina två söner till Kiruna.

Det första stationshuset i Kiruna 1902. Stationshuset, eldhärjades 26 april 1915.

Foto: Stig Nyberg.

Kiruna nuvarande stationshus byggt i tegel och uppfört 1915 sedan det tidigare stationshuset brunnit ned.

Foto omkring 1930.
Foto: Stig Nyberg.

Farfar arbetade naturligtvis fortfarande vid järnvägen, men man blev inte kvar så många år i Kiruna.
I slutet av 30-talet flyttar familjen söderöver - nämligen till Fjärås.

Fakta: Historiskt om Sveriges järnvägar. Egen forskning. Bilder: Historiskt om Sveriges järnvägar.

Nr: 32 Kiruna stad

2010-05-16T11:26:00.006+02:00

Kiruna - Kiruna betyder fjällripa.

bilden t.v. Kiruna 1920

(Forts. från inlägg nr: 17)

På platsen för ett gammalt sameviste började vid sekelskiftet 1900 Kiruna samhälle att byggas. Byggandet kom igång med anledning av enorm industriell satsning. Malmen i Luossavara hade man känt till sedan 1800-talets början. När Ofotenbanan började byggas blev det ett uppsving för malmbrytningen. År 1890 bildades Luossavaara-Kirunavaara AB, LKAB, och detta år flyttades ett litet pörte från Jukkasjärvi till Kiruna och detta var början till Kiruna samhälle.

Bilden här nedanför: Kirunas första invånare. Familjen Söderberg.Dottern som här hålls i famnen av sin mor dötes till Kiruna Söderberg och var den första invånare som föddes i Kiruna. Mer om henne; läs här.

Stadsplanen för Kiruna var en av de allra första i Norden där man tillämpade de nya, kontinentala stadsplaneidéerna, d.v.s. att planen anpassades till naturen med ett brutet gatunät så att vindarna hindrades från att få fart. Planen innehöll inte heller något centralt beläget torg utan torg och plats-bildningar spreds över hela samhället där det passade. Staden förlades huvudsakligen till lågfjället Haukivaaras västsluttning. Området projekterades och i början av 1899 beslutade kung Oscar II om markupplåtelse.

Den 15 oktober 1899 hade Malmbanan nått ända fram till samhället, som kallades Luossavare, som vid den tiden redan hade vuxit till en liten okontrollerad kåkstad med drygt 250 invånare.
Kirunavaara – symbolen för samhällets existens kunde ses från nästan hela Kiruna. Brytningen skedde i dagbrott på toppen.
Kiruna växte relativt snabbt men blev inte stad förrän 1948.

Mer om Malmbanan inlägg Nr:16

Nr: 31 Schéelegården

2010-05-15T11:35:00.002+02:00

Schéelegårdens sjukhem

–mormors hjärteprojekt – började byggas 1939 och verksamheten inleddes samma år. ”Nervösa och konvalescentbehövande människor skulle erhålla inackordering, skötsel och vila.” Hit kom patienter från mentalsjukhus över hela landet.

I en intervju i Hallands Nyheter 1976 där mormor ser tillbaka på sitt yrkesverksamma liv berättar hon: ” Men efterhand fann jag att bakom sjukdomarna fanns ofta alkoholproblem – jag började förstå omfattningen av alla alkoholskador, speciellt bland kvinnor. Många av de kvinnliga patienterna kom av helt andra anledningar, ofta handlade det om narkotika och sömnmedels missbruk. Många levde i olyckliga äktenskap och efterhand kom det fram att de tagit till sprit för att stå ut. Men kvinnlig alkoholism var ännu mer skuld- och skambelagd än manlig – därför hade många försökt ta livet av sig, tagit överdos av sömnmedel t.ex .och av den anledningen så småningom kommit till mig".

Verksamheten lades därför om vid 50-talets början för att ta emot alkoholskadade. Schéelegården blev ett av få privata sjukhem för alkoholskadade i landet. Invid gården anlade Sterner Sörding en handelsträdgård. Sommartid var patienterna sysselsatta med diverse arbete vid gårdens ca ett och ett halvt hektar stora lantbruk och skötsel av höns och grisar.

1957 övertogs Scheelegården av en stiftelse och mormor och morfar blev föreståndare. På hemmet fanns då ett 30-tal platser som var till bristningsgränsen utnyttjade. Anläggningen utvecklades och man byggde till en byggnad för sköterskebostad, styrelserum och bibliotek, samlingssal med scen och TV samt ett pentry.

Fakta hämtade från olika tidningsartiklar. Bilden på Helfrid och Sterner från tidigt 60-tal(?)

Nr:30 Morfar Sterner

2010-05-10T21:51:00.003+02:00

Axel Sterner Sörding-
född 13/7 1899 i Tossene är den morfar, som jag känner. Han och mormor Helfrid gifte sig 9/6 1932.
Sterner var 4:e barnet till Carl Axel Severin Carlsson och Selma Elisabeth Göransdotter i Hommedal, Tossene.
Sterner var lantbruksinspektör och trivdes bäst när han fick odla och sköta djur, även om han i äktenskapet med mormor fick många andra uppgifter.
Här syns han till höger när Horreds Postkontor firade 100-årsjubileum 1975 och för det högtidliga tillfället är han uppklädd i 1800-talsuniform.

Nr:29 Huset i Vasse; Västbo

2010-05-05T18:23:00.007+02:00

Här bodde morfar och mormor innan Schéelegården byggdes.

Vasse utanför Horred. Mormors far Nils Hellström ägde gården före dem. Ett paradis med stor trädgård...

Det var i Vasse man hade en liten affär de första åren efter hemkomsten från Amerika.

Utanför huset fanns en damm där man kunde ta sig en simtur.

Här tog man också emot släktbesök från Amerika. Märta mellan den amerikanska damen och mormor i andra raden. Framför hennes fötter morbror Lasse.

Fakta: Egen forskning. Bilder: Privata

Nr:28 Mormor strävar vidare

2010-04-28T21:54:00.005+02:00

Efter Morfars död fortsatte Helfrid med hotell och pensionatrörelse. Hotellet i Horred byggdes upp och mormor arrenderade det. Sommartid drev hon också en liten rörelse i Bua.

Bilden: Mor Märta längst fram i bilden tillsammans med gäster i Bua.

Bua är en tätort knappt 25 kilometer norr om Varberg och 40 km söder om Kungsbacka. Det ligger alldeles vid havet med sandstränder och klippor för sol och bad. Innan fiskehamnen blev klar 1930 fanns bara en stenpir för små båtar. Det var från början alltså ett fiskeläge.

1932 hade Helfrid gift om sig med Sterner Sörding - mer om honom i ett senare inlägg. Tillsammans med honom drev hon en tid restaurangrörelsen "Gamlegårdens Pensionat" i Kungsbacka. Denna överlät hon 1936 till en ny ägare.

Bilden: Kungsbacka för i tiden.

Nu hade Helfrid andra och större planer...

Fakta: Egen forskning. Bild övre: privat Bild undre: Gamla vykort.

Nr: 27 Två svåra prövningar för mormor...

2010-04-20T15:47:00.002+02:00

Här står familjen Schéele på trappan. Morfar Waldemar med morbror Lasse vid handen,
bakom honom gammelmoster Gunhild, mormor bredvid med minstingen Märta.

En tid arrenderade de Horreds hotell, men hotellet brann ner och redan 1928 dog morfar Waldemar och lämnade mormor ensam med två barn.

Nu fick mormor användning för sin envishet och vägran att ge sig!

Fakta: Egen forskning. Bild: Privat

Nr: 26 Tillbaka i Sverige

2010-04-19T21:06:00.046+02:00

Året är 1920 och mormor och morfar åker hem till Sverige och Horred för att visa upp sonen Nils som sitter i sin morfar Nils Hellströms knä. Mormor Helfrid stående i mitten, systern Karin till vänster och Gunhild till höger.

Det sägs att morfar Waldemar inte var så glad åt, att återvända till Sverige. Han hade varit borta från Sverige i 18 år!

En sak hade han med sig från Amerika: en bil! Med registreringsnumret P1279 körde Köpman Bror W. Schele i Horred omkring med en Dodge med hela 25 hästkrafter. ( Bilden föreställer en Dodge från 1920-talet)
Att Waldemar står som köpman beror antagligen på att familjen ett tag drev en liten affär i Vasse, Horred. Längre fram hade han titeln källarmästare och då handlar det om hotellverksamhet.

Fakta: Egen forskning. Övre bild: Privat. Undre bild: Wikipedia

Nr:25 Svenskbygderna

2010-04-17T15:30:00.003+02:00

Den svenska emigrationen till USA nådde sin höjdpunkt under decennierna efter amerikanska frihetskriget 1861-65.
1865 fanns ungefär 25 000 svenskar i landet, men snart skulle invandringen per år bli större än detta antal! 1890 rapporterade den amerikanska folkräkningen att den svensk-amerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor, med nya toppar i invandringen 1869 och 1887. Priset för att korsa Atlanten föll med mer än 50% mellan 1865 och 1890 och ledde till att allt fattigare svenskar kunde utvandra.
De flesta bosatte sig i norr -de hade varit bönder och lämnat Sverige på grund av missväxt och hade samtidigt lockats av den stora tillgången på billig jord. Nu blev de nybyggare som röjde och odlade upp den orörda marken i Mellanvästern och utvidgade bebyggelsen västerut, in i Kansas och Nebraska.

Invandringen till Minnesota hade 1910 resulterat i 270 000 Minnesota svenskar. Minnesota är tvärt emot vad man tror, idag mer tyskt än svenskt präglat. Svenska "Lumberjacs" ( se bilden; mer om Lumberjacs och bilder hittar du här )blev viktiga inslag i den gigantiska skogsskövlingen som under senare delen av 1800-talet kalhögg stora delar av Minnesota, Wisconsin och Michigan. Duluth fick en stor svenskkoloni. Svenskarna var kända som lydiga och lojala, därför fick de oftast jobb och snart kunde de lämna skogshuggarlägren och i stället ta jobb i Seattles eller Portlands industrier. Mer än varannan svensk emigrant kom att bli stadsbo.

Småstäder som Rockford i Illinois ( se bild till vänster ...) Jamestown i New York och Worcester i Massachusetts var präglade av svenskarna. De över 800 000 svenskamerikanska stadsborna började med samma enklare arbeten som landsbygdens. Ofta hade de sina första hem i fattiga slumområden, men så fort man lärde sig engelska ökade möjligheterna. I Chicago bodde svenskarna först i mycket fattiga kojor , men de slöt sig samman i en egen svenskstad "Swede Town" och klättrade alltmer på den sociala skalan. Städernas svenskar bildade liksom landsbygden egna kolonier kring hemlandets språk, seder och mentalitet. Man hade svenska kyrkor, föreningar, skolor, tidningar och affärer. Chicago hade 1910 en svensk befolkning på 110 000 varav nästan hälften var födda i Amerika. I Chicago fanns så många svenskt ägda butiker att Avenue kallades för svenska Bondegatan.
Städer som New York, Minneapolis och Seattle hade också många svenska invånare.
De nya immigranterna var ofta unga och ogifta och de amerikaniserades mycket fortare och de tog de jobb som erbjöds och ofta i städerna. Ogifta unga svenska kvinnor blev ofta inneboende hembiträden i amerikanska städer, de blev behandlade som familjemedlemmar i de hushåll de arbetade och betraktades som 'damer'. Skandinaviska husor var eftertraktade och de lärde sig språket och kulturen snabbt .

Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet och nådde en ny topp 1903 då 35 000 lämnade landet. Siffrorna förblev höga till fram till första världskriget. En femtedel av alla svenskar var nu bosatta i USA.

1910 bodde 54% av svenska invandrare och deras ättlingar i mellanvästern, 15% i industriorter i öst och 10% på västkusten. Chicago var den svenskamerikanska huvudstaden och här bodde 10% av alla svenskamerikaner, över 100 000 människor. Det var den näst största svenska staden i världen efter Stockholm.
Svenskamerikanerna kände sig som både amerikaner och svenskar och behöll banden till hemlandet. Man gjorde nostalgiska hemresor till Sverige men oftast återvände man till Amerika med en känsla av att Sverige fortfarande var ”klassindelat”.

Bilden: Den svenska stadsdelen Andersonville i Chicago.

Nr:24 Tiden i USA

2010-04-17T11:26:00.004+02:00

Det är osäkert vad mormor gjorde de första åren i USA... Eftersom hon var utbildad Rödakors-syster kanske hon hade något arbete där hon kunde använda sina sjukvårdskunskaper. Säkert är att hon under några år i Sverige arbetade som sköterska på ett större gods och upprördes över hur statarna hade det.

Den här lilla tavlan är den enda som finns kvar efter morfar Waldemar - tyvärr med en skada på himlen.
Efter målarstudier i Tyskland tycks han hållit fast vid sitt konstnärsskap och kallar sig så sent som 1909 "painter" och då har han varit sju år i Amerika.
Släkttraditionen säger också att han varit med i OD-kören hemma i Sverige, men det har jag inte kunnat finna belägg för. Men sångar-resorna runt i Svenskbygderna - se inlägg nr: 25 - äger sin riktighet.

Forskning pågår.

Nr:23 Mormor Helfrid reser till Amerika

2010-04-16T12:01:00.034+02:00

Svenska Amerikalinjen påbörjar sin passagerartrafik från Sverige till Nordamerika.

Tidigare måste man först transporteras över till England för att därifrån ansluta till engelska fartygslinjer. I Sverige var det skeppsredare W R Lundgren - RED. AB TRANSATLANTIC - som var initiativtagare och drivande kraft i projektet. 1914 var det klart med bolagsbildningen.

Verksamheten drog igång under pågående världskrig. Dessa problem till trots, kunde S/S STOCKHOLM avgå från Göteborg den 11 december 1915 på sin, och SAL:s, premiärtur till New York.

Ombord fanns 150 passagerare och priset för en 1:a klass biljett var 350 kronor.

S/S Stockholm var inköpt från Holland-Amerikalinjen och hette Potzdam innan hon blev omdöpt till Stockholm i svensk ägo. Från 1915 till 1916 gjorde hon 7 resor och fraktade 4.288 passagerare till Amerika.

En av dessa passagerare var mormor Helfrid som 1915 reste till Amerika för att hälsa på sin bror Nils Göran Hellström.
Under den här vistelsen träffade hon morfar Waldemar och blev kvar i Amerika. Morfar reste vid den här tiden runt i Svensk-bygderna och sjöng och målade. Hur de träffades vet jag inte, men jag hoppas att hitta mer information om det så småningom.
De gifte sig i Amerika och deras son Nils föddes där 23/10 1919.

Nr:22 Första Världskriget - resor över Atlanten blev osäkra.

2010-04-16T11:37:00.022+02:00

Första världskriget - "det stora kriget"- var en världsomspännande militär konflikt från den 28 juli 1914 till den 11 november1918. Kriget utkämpades mellan centralmakterna d.v.s. Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien, och å andra sidan ententen med bland annat Storbrittanien, Frankrike, Ryssland (fram till Freden i Brest-Litovsk 1918) och Italien från år 1915). USA inträdde i kriget 1917 på Ententens sida.

Första världskriget ledde till nära tjugo miljoner militära och civila dödsoffer och fick stora politiska konsekvenser. Europas fyra kejsardömen ( Tyskland, österrike-Ungern, Ryssland och Osmanska Riket) upplöstes och länderna styckades upp.

Kriget hade sin direkta bakgrund i "skotten i Sarajevo"

se bild till vänster

genom att en serbisk nationalist den 28 juni 1914 sköt den österrikiske ärkehertigen och habsburgske tronföljaren Franz Ferdinand och dennes hustru i Sarajevo. Från Monarkins håll framfördes krav till Serbiens ledning, bland annat om att Österrike-Ungern skulle få skicka representanter till mordutredningen. Då Serbien inte gick med på de krav som Österrike ställde förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien den 28 juni. Ryssland hade redan 25 juli börjat mobilisera för att hjälpa "sitt brödrafolk" serberna och förklarade snart krig mot Österrike. Kort därefter följde en rad ytterligare krigsförklaringar: Tyskland som var allierat med Österrike förklarade krig mot Ryssland den 1 augusti, den 3 augusti förklarade man också krig mot Frankrike, den 4 augusti förklarade Storbrittanien krig mot Tyskland, sedan den tyska armén gått in i det neutrala Belgien, den 6 augusti förklarade Österrike krig mot Ryssland, och Serbien mot Tyskland. Denna händelsekedja kallas svarta veckan. I alla länder fanns ett folkligt stöd för trupperna som marscherade upp och nationalismen vara stark!

Kriget till sjöss
När kriget på västfronten blev till ett stillastående skyttegravskrig beslöt man sig för att blockera all mattransport till Centralmakterna i syfte att bokstavligen svälta ut fienden. Tysklands svar blev ett nytt vapen, ubåtar, vilka fick i uppgift att sänka alla fartyg som seglade under Storbritanniens eller dess allierades flagg inom en viss zon, i princip östra Nordatlanten. Detta kom att kallas "det oinskränkta u-båtskriget".

Den Tyska ambassaden i Washington hade låtit införa en varning i alla dagstidningar som annonserade tidtabeller, där det klart och tydligt stod att även passagerarfartyg på väg till Storbritannien eller dess allierade, riskerade att bli torpederade. Tyskarna märkte att deras ubåtar, trots att de inte var särskilt effektiva mot örlogsfartyg var mycket effektiva mot handelsfartyg och man kunde lätt patrullera Atlanten trots att ententens skepp dominerade ytan. Tyskland sänkte transportskepp, däribland många passagerarfartyg. Detta gjorde att de neutrala länderna vände sig från centralmakterna och länder som USA led förluster i människoliv och i sin handel. Detta var en av orsakerna till att USA slutligen gick in i kriget.

Lusitania var ett brittiskt passagerarfartyg i rederiet Cunard Line byggt 1905-1906. När det sjösattes var det världens största fartyg. På sin sista färd lämnade Lusitania New York den 1 maj 1915. Fartyget blev den 7 maj torpederat av en tysk ubåt utanför Irland. 1198 av de 1959 personerna ombord dog vid förlisningen. Fartyget fraktade dock inte bara passagerare utan även annimution, vilket förklarar att torpeden fick en så kraftig effekt på detta enorma fartyg. Fartyget fick slagsida och gick under endast 18 minuter efter torpederingen
Eftersom Lusitanias befälhavare kapten Turner överlevde katastrofen, försökte amiralitetet få honom dömd för en lång rad brott. Domaren vid sjöförklaringen frikände dock kapten Turner på samtliga punkter. Dock gick han med på amiralitetets önskemål att officiellt ange antalet torpedträffar till minst två, kanske tre och inte en enda som var fallet - på så vis avslöjades inte den omfattande vapen och ammunitionslasten, vilken i så fall officiellt gjort Lusitania till ett legitimt mål.
Då 124 av de drunknade var amerikaner, ledde denna katastrof till att kravet på att USA skulle träda in i första världskriget för första gången fördes fram offentligt, men president Wilson ville fortfarande inte ge sig in i kriget. Istället skickade han en formell protest till Tyskland. I september 1915 beslutade Tyskland att upphöra med ubåtskriget. Det återupptogs emellertid i februari 1917. Då förklarade USA krig mot Tyskland den 6 april 1917.

Fakta och bilder Wikipedia

Nr:21 Den osänkbara Titanic

2010-04-16T10:46:00.020+02:00

Den här annonsen fanns i många tidningar runt om i Sverige.

RMS Titanic- Kungliga postångaren Titanic - var en oceanångare byggd för linjetrafik mellan Europa och Amerika. Titanic byggdes för att transportera passagerare, dagligvaror och brev. Det var ett fartyg med oöverträffad lyx och överflöd.
Första klassavdelningen hade en pool, gym, squash, turkiskt bad och ett verandacafe - Café Parisien - för förstaklasspassagererna. Här fanns utsmyckade träpaneler, dyra möbler, dessutom fanns bibliotek och frisersalonger i både första och andra klass.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var emigrationen från Europa till Amerika oerhört stor och efterfrågan på transportfartyg växte. Rederiet White Star Line köptes 1867 av den skotske affärsmannen Thomas Henry Ismay och nu började de moderna ångfartygen att tillverkas. 1902 blev rederiet amerikanskt, men både företagets fartyg och ledning förblev brittiska. I början på 1900-talet hårdnade konkurrensen ytterligare och White Star Line insåg snabbt att de behövde bygga fartyg som var både större och snabbare för att hänga med i utvecklingen.

Tre enorma atlantångare, vars like världen inte skådat skulle byggas!

På morgonen den 10 april 1912 avseglade Titanic från Southampton med de första passagerarna ombord och slutdestinationen var New York. Ombord på fartyget befann sig 2207 människor.

Under resans gång fick man dagliga isbergsvarningar från andra fartyg. Kapten Edward John Smith valde då en sydligare kurs än den normala, men inte tillräckligt långt söderut för att undkomma isbergen. Det står klart att Titanic höll för hög fart i det område av isberg som hon färdades.
Titanic hamnade den 14 april 1912 klockan 23.40 i sjönöd efter att hon gått på ett isberg cirka 600 NM sydost om Newfoundland. Trots att sammanstötningen med isberget varit förhållandevis lätt, började Titanic snabbt ta in vatten. Enligt beräkningar skulle fartyget kunna klara av att flyta med fyra vattentäta sektioner fyllda, men kollisionen medförde att sex sektioner revs upp!
De 2207 ombordvarande började evakueras från fartyget. Antalet livbåtsplatser var otillräckligt och räckte inte ens till hälften av passagerarna. Kapten Smith gav order om att kvinnor och barn först skulle ta plats i livbåtarna och att symfoniorkestern skulle spela musik för att lugna alla de som inte fick plats i livbåtarna. Detta ledde till att många livbåtar firades ner i vattnet mer eller mindre halvfyllda.

Bild: kapten Edward John Smith

Fartyget sjönk med fören neråt och försvann den 15 april 1912 klockan 02.20. Totalt omkom 1495 personer, varav 684 besättningsmän. Många miste livet i det iskalla vattnet och de överlevande räddades ombord på det tillskyndande fartyget Carpathia. Ombord fanns 123 svenskar, varav 89 miste livet.
Vraket lokaliserades 1985. I maj 2006 dog Lillian Gertrud Asplund, som var den sista överlevande med minnen från katastrofen. Hon var fem år gammal när Titanic sjönk.

Mer om Titanic kan du läsa här.

Fakta och bilder: Wikipedia

Nr:20 Newark i New Yersey

2010-04-13T10:25:00.025+02:00

Newark är den största staden i New Yersey vid floden Passaic och Newarkbukten.

1910 hade staden 347,469 invånare och av dessa var merparten invandrare från Tyskland, Irland, Italien, England Ryssland och Österrike. Inte så underligt kanske med närheten till New York och Ellis Island dit de anlände med emigrantfartygen.

Några bilder från Orange Street i Newark.

Var byggnaden 493 Orange Street fanns vet jag ínte men rimligtvis har morfar gått på de här trottoarerna.

Bilder: Newark Photos där det finns många fler gamla bilder på staden och gatorna.

Det ståtliga City Hall stod färdigt 1906 då morfar Waldemar bodde i staden.

Den här bilden från 1925 och som föreställer Tivoli Teatern på Orange Street 545 är det närmaste jag kan komma morfars adress!

Men visst gick han på teater!

Förhoppningsvis kan jag hitta mer material från morfars vistelse i USA.

Nr: 19 Bröderna reser till Amerika!

2010-04-11T18:59:00.042+02:00

Fortsättning på inlägg Nr:9 om Morfar.
Morfars bror Emil blev också Amerikaresenär! 23 maj 1902 går han ombord på White Star Lines Celtic i Liverpool och anländer 1 juni till Ellis Island utanför New York. (Se inlägg Nr: 12 ) Han står som arbetare och hans destinationsort är Jamestown.

Enligt källorna på Ellis Island kommer Bror Waldemar Scheele - morfar - till Ellis Island 21 september 1909 med båten Oscar II som ägdes av American line.

Den har avgått från Köpenhamn och bilden till vänster visar fartyget i Köpenhamns hamn.

Här är musikrummet på Oscar II och jag vill gärna tro, att morfar stod bredvid pianot och sjöng nästan varje dag de 10 dagar som resan tog.

Eller kanske promenerade han på promenaddäck och tänkte på vilken färg havet hade och om han skulle måla av det...

Så här såg en tredjeklass-hytt ut på Oscar II.

Anteckningarna från Ellis Island avslöjar att morfar har kommit till Amerika redan 1902 - hur vet jag ännu inte. Men klart är att han immigrerat till USA och är bosatt där.

1909 står det att han ska HEM till 493 Orange Street i Newark. Han har varit bosatt i landet sedan 1902. Hans yrke uppges vara "painter" målare.

Alla bilder från Norway Heritage

Nr:18 Morfar Waldemar reser ut

2010-04-09T14:13:00.014+02:00

Fortsättning på morfar Waldemars liv. Se förra inlägget här

Morfar Waldemar reste ut i världen kring år 1900. Man vet att han studerade konst i München.

München upplevde ett kulturellt- och ekonomiskt uppsving under slutet av 1800-talet och början 1900-talet. 1896 gavs kulturtidskriften Die Jugend ut för första gången i München som gav namn åt jugendstilen. Kring århundradet 1900 byggdes framförallt i Schwabing ett antal byggnader i jugendstil.
1901 hade München 500 000 invånare och var efter Berlin och Hamburg Tysklands tredje största stad. 1903 grundades Deutsches Museum.

Den sista stora kungen av Bayern var romantikern Ludwig II av Bayern, som lyfte kulturnivån i staden. Under farbroderns regeringstid tid kom stadsdelen Schwabing att bli ett Münchens Montmartre, vilket en generation senare drog till sig konstnärer från hela Europa.
Bilder från München år 1900 Konstakademin till vänster.
Det är möjligt att morfar inte återvänder till Sverige, utan tar sig till Amerika direkt från Tyskland.

Fakta: Egen forskning. Wikipedia. Bilder: Wikipedia.

Nr: 17 Från Riksgränsen till Abisko

2010-04-07T21:25:00.045+02:00

De första åren bodde Helmer och Berta i Riksgränsen där deras första barn föddes i oktober 1919.

När "Ofotenbanan" eller Malmbanan blev klar hösten 1902 började turisterna komma till Riksgränsen. Närheten till norska havet gör att området är mycket nederbördsrikt. På 1910-talet var snöförhållandena så svåra att man bestämde sig för att avveckla samhället Riksgränsen med ca 500 innevånare.

År 1919 var det t.ex. orkanvindar sex dagar i sträck.
År 1923 lade SJ ner verksamheten i Riksgränsen och många hus fördes till andra platser. Skidfrämjandet fick överta marketenteribyggnaden för en årshyra av 300 kr.

Förmodligen är det p.g.a den här nedläggningen som farfar och farmor redan 1922 flyttade ner till Abisko där min far föddes.

Bilden: Unga skidåkare i Abisko. Min farbror och far.

ABISKO

Ungefär två kilometer väster om Abisko ligger Abisko Turiststation som drivs av Svenska Turist-föreningen. Då malmbanan mellan Kiruna och Narvik färdigställdes 1902 köpte STF de gamla ingenjörs- bostäderna vid Abiskojåkken. Abiskos omgivningar blev snabbt populära för sin skönhet och turisterna strömmade till. Fjällstationen byggdes ut och 1925 hade den vinteröppet för första gången.

För att skilja på Fjällstationen och Järnvägsorten Abisko benämns den sistnämnda för Abisko Östra. Abisko Östra har en större järnvägsstation och Turiststationen har däremot en järnvägshållplats längs Malmbanan.
Den kända vyn av Lapporten som är en symbol för Lapplands entré syns från Abisko. Nära byn ligger Abisko nationalpark. Abiskokanjonen är en av attraktionerna nära staden.

Nr:16 Malmbanan

2010-04-06T19:08:00.023+02:00

Malmbanans historia

1882 gavs en koncession till ett engelskt bolag som 1884-88 lyckades bygga en järnväg från Malmberget till den nybyggda malmhamnen på Svartön i Luleå. 1888 gick första malmtåget. Det visade sig att banans standard var alltför dålig och kostnaderna för att förbättra den blev övermäktiga. Banan togs därför över av staten redan 1891.

Bilden ovan : Riksgränsen 1902 Första malmtågen mellan Kiruna- Narvik börjar gå.

Bilden nedan: Riksgränsens bangård 1905

1892 startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan.
Först 1899 kunde provisorisk järnvägstrafik komma igång från Kiruna via Gällivare till Luleå. 1898 beslöt riksdagen att bygga en järnväg för utskeppning av malmen via Norge, och efter ett oerhört slitsam arbete av tusentals rallare gick ett första malmtåg från Kiruna till Narvik i november 1902.

När elektrisk järnvägsdrift började utprovas blev Malmbanan tidigt aktuell eftersom detta bedömdes öka kapaciteten väsentligt.

Mellan Kiruna och Riksgränsen infördes därför eldrift redan 1915 och på hela banan 1922.

Bilden ovan: Riksgränsen 1918

Bilden till vänster: Malmbanans sträckning.

Bilder och fakta hämtade från Historiskt från Svenska järnvägar.

Nr:15 Farmor Berta

2010-04-06T14:23:00.013+02:00

I Frostkåge by fanns en torpardotter som hette Berta Adriana Eriksson, min farmor.

Säkert kände farmor och farfar varandra och bestämde sig kanske tidigt för att de ville dela livet med varandra.

Berta föddes 5 oktober 1891 och hennes föräldrar var Gustav Eriksson och Carolina Strömer.
Barnen i familjen:

Gustaf Fridolf född 1886

Ernst Manfred född 1888

Anna Karolina född 1890

Berta Adriana född 5/10 1891

Farfar hade fått arbete som Vagnskarl i Riksgränsen, Jukkasjärvi församling. Jag vet inte historien om deras tidiga liv, men man vill gärna tro, att farfar inte kunde glömma Berta där hemma. 1918 är han tillbaka i Frostkåge för att hämta sin brud. 13 oktober det året gifter de sig i Byske kyrka och han återvänder till Jukkasjärvi församling med Berta.

Bilden: Helmer och Berta tog en tågtur till Narvik och fotograferade sig efter bröllopet.

-Jag vet att det finns fler syskon och jag ska lägga in dem senare sedan jag läst igenom födelseböckerna för Byske församling. -

Nr:14 Farfar Helmer

2010-04-04T12:48:00.018+02:00

Farfar Helmer Antonius Andersson föddes 14/3 1891 i Frostkåge, Byske församling.

Hans syskon var:
Anders Gotthard född 1883
Esther Lovisa född 1885
Frida Maria född 1887
August Helmer född 2/1 1890 död 30/5 1890
Helmer Antonius född 14/3 1891
( Det är möjligt att de var fler syskon och jag kommer att fylla på när jag kontrollerat församlingsböckerna som nu finns tillgängliga på Genline.)

Gården Frostkåge 4 hade varit i släktens ägo åtminstone tre generationer på faderns sida. Fadern var Anton Andersson född 6/11 1854 i Frostkåge och modern Anna Erika Holmlund född 9/2 1862 också i Frostkåge.

Farfar kommer från en bondesläkt sedan många generationer. Trots detta – eller kanske därför – söker sig Helmer tidigt ut i världen. I norra Sverige pågår järnvägsbyggen och Helmer beger sig upp till Riksgränsen i Lappland där den nybyggda Malmbanan behöver mycket folk.

Nr:13 Helfrids syskon reser till Amerika.

2010-03-31T22:20:00.054+02:00

Två av mormor Helfrids syskon reser till Amerika under 1900-talets första år. ( Se inlägg Nr:1 ) och föregående inlägg Nr:12 om hur man reste till Amerika.

Så här kunde kontraktet för resan se ut. The White Star- line ägde båda fartygen som syskonen Hellström åkte med.

Först ut är Karin Hellström som den 4 oktober 1901 klev ombord på fartyget Celtic II i Liverpools hamn.

- bild till vänster -

Karin är bara 18 år och åker ensam till Amerika. Den 14 oktober anländer fartyget till Ellis Island. Karin uppger att hon ska besöka vänner i New York och att hennes yrke är ”tjänare.”

Den moderna matsalen ombord på Celtic II.

När brodern Nils Göran Hellström ( se inlägg Nr:1 ) är 18 år är han också mogen för resan till Amerika.

Liksom systern har han tagit sig till Liverpool och den 5 juli 1903 börjar han sin resa över Atlanten. Fartyget heter the Arabic och även det är nybyggt ( det lämnar varvet den 26 juni ) och det här är också jungfruresan för fartyget!

Båda syskonen måste ha upplevt det här som en spännande och tämligen lyxig resa på två alldeles nya fartyg...

Nils Göran är framme på Ellis Island 10 dygn senare. Han uppger att han ska hälsa på sin syster Karin, som bor på 126 Franklin Street i New York.

Bilden: Avstigning på Ellis Island

Fartyget "The Arabic" sänks av en tysk ubåt utanför Irland 1915.

Bilder från Norway Heritage

Franklin Street där Karin Hellström bodde.

Nr:12 Hur tog man sig till Amerika?

2010-03-31T18:12:00.025+02:00

Resan över Atlanten – hur tog man sig till Amerika?

I början av 1800-talet blev resan över Atlanten lång och strapatsrik och tog över två månader med segelfartyg. I mitten på 1800-talet bildades ett antal rederier, som drev passagerarlinjetrafik med ångbåtar - de flesta med Liverpool i England som utresehamn. Nu hade resan blivit snabbare och säkrare. Från år 1814 och framåt var New York, Boston, Philadelphia och Charleston de hamnar i Amerika där emigranterna från Europa gick i land efter 10–14 dagars båtresa över Atlanten.
I början av den stora emigrationen kring 1870 kostade en biljett mer än vad en dräng tjänade in under ett helt år. I början av 1880-talet kostade en biljett cirka 105 kronor men redan år 1883 låg priset på under 80 kronor. För dem som hade möjligheten var det billigare att få en biljett tillsänd sig. Priserna sjönk och det innebar att även fattigt folk kunde spara ihop till en biljett.
De svenska huvudkontoren för rederierna, som ofta låg i Göteborg, hade ett antal försäljare runt om i Sverige där emigranterna kunde få information och boka biljetter.
Bodde man i södra Sverige var det enklast att resa från Köpenhamn, Hamburg eller Bremen i Tyskland. Alla fartyg i princip gick från Norge eller Sverige till Hull. Överfarten till Hull gick med små och rangliga fartyg, och det blev en mycket obehaglig resa för passagerarna i tredjeklass. De fick dela sitt utrymme med boskapen. Resan på 2-3 dagar mellan Göteborg och Hull kunde vara oerhört plågsam med sjösjuka och allmänt illamående.
1836-1914 utvecklades Hull till ett centrum för emigranter från hela Europa som åkte vidare via England. Under denna period passerade över 2.2 million resande Hull! Efter ankomsten till Hull blev det upprop och passagerarna från alla anländande fartyg fick kliva ombord på tågen som skulle ta dem till bl.a. Liverpool. Även den här resan var trång och obekväm.
Liverpool blev den största avgångshamnen för Europeiska emigranter och där fanns huvudkontoren för de stora passagerarlinjerna. Man beräknar att mellan 1830-1930 åkte över 9 millioner emigranter från Liverpool till Nordamerika och Australien och 8 av 10 svenska emigranter åkte via England.
Det var framförallt till New York som emigranterna anlände. Där blev de uppsamlade på Ellis Island, som öppnades 1892, innan de släpptes in i landet. Innan fartygen släpptes in i hamnen, kom inspektörer ombord och kontrollerade passagerarna från första och andra klass. När första och andra klass hade stigit av, skickades tredjeklass vidare med färjor till Ellis Island för inspektion.
Innan registreringen, kontrollerade läkarehälsan på de nyinkomna. Om immigranten var för sjuk eller svag i övrigt, sändes de direkt tillbaks hem. Efter detta fick man vänta på att förhöras en och en av inspektörer, som med hjälp av tolkar kontrollerade de uppgifter som immigranten lämnat om sig själv såsom: namn, ålder, religion, sista bostadsort, civilstånd m.m.

Har du svårt att se kartan överst med passagerartrafiken utritad; klicka på bilden och den kommer upp i större format på en annan sida!

Bilden underst: Ellis Island

Fakta: Den svenska emigrationen till USA av Ingela Martenius. Wikipedia. Foto: Norway Heritage.

Nr:11 Något om namnbruk

2010-03-30T09:35:00.006+02:00

( Se inlägg Nr: 9 ) Mansnamnet Bror är ett nordiskt namn som helt enkelt betyder "broder". Bror var i äldre tider ett namn som aldrig gavs till den förste sonen. Först på 1800-talet började man bortse från namnets egentliga betydelse. Bror var ett vanligt namn de första årtiondena av 1900-talet. De senaste decennierna har endast enstaka pojkar i varje årskull fått namnet som tilltalsnamn. Den 31 december 2005 fanns det totalt 21 573 personer i Sverige med namnet, varav 9 958 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 124 pojkar namnet, varav 3 fick det som tilltalsnamn.

Kvinnonamnet Syster betyder helt enkelt "syster". Namnet är betydligt ovanligare än det motsvarande mansnamnet Bror och i juli 2007 har endast ett par hundra personer i Sverige Syster som tilltalsnamn.

Lilian är ett brittiskt kvinnonamn, som kommer av det engelska ordet för lilja. En alternativ stavning är Lillian. Namnet är för närvarande inte så vanligt. De flesta bärare av namnet är äldre. 31 december 2005 fanns det totalt 17 721 personer i Sverige med namnet Lilian, varav 6 937 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 46 flickor namnet, varav 9 fick det som tilltalsnamn.
Forskare hävdar även att det är ett svenskt namn som betyder liten and. Namnet lilian är också ett franskt- turkiskt namn.

Varför Emil Scheele fick namnet Lilian? Förmodligen tyckte hans föräldrar att det var vackert och kanske var inte gränserna mellan manligt och kvinnligt när det gäller namnbruk så hårda i slutet på 1800-talet.

Nr:10 Sundsvall brinner!

2010-03-29T18:01:00.010+02:00

1888 bodde familjen Schéele i Birsta, Sköns församling, men säkert påverkades de av den stora branden och såg rökmolnen...

"Hela staden brinner. Hård nordvestlig storm. Militär handräckning begärd från Östersund"telegraferar Sundsvalls borgmästare.

Sundsvallsbranden, 1888, är den största branden i Sveriges historia.

En del uppgifter tyder på, att brandorsaken skulle vara en gnista från ångslupen Selånger. Vädret måndagen den 25 juni 1888 var varmt, torrt och mycket blåsigt. Fartyget åkte längs Selångersån upp mot stadens dåvarande centrum i Åkroken. En gnista från fartyget blåste från fartyget upp på land och den starka blåsten i kombination med torr mark och byggnader av trä fick förödande konsekvenser.
Kl: 12.30, hade det börja brinna i en byggnad vid Selångersån och elden spred sig snabbt i den hårda vinden. När kvällen kom var så gott som hela Sundsvall förvandlat till aska och omkring 9000 människor har förlorat sina hem, 383 tomter inom planlagt område hade härjats av branden och 23 magasin hade brunnit ner.
Emellertid samlades pengar in från hela Sverige och utlandet, till och med från Amerika, till de genom branden drabbade i Sundsvall. Alla var de lika utblottade...

Bilder: Sundsvalls museums hemsida.

Nr:9 Morfar Waldemar

2010-03-26T11:14:00.022+01:00

Morfar Bror Waldemar Schéele - eller Schele, som namnet stavades ibland – föddes 22/3 1878 i Birsta, Sköns församling.
Fadern är Johan August Schele och modern Manna Kristina Jonsson.

Syskonskaran såg ut så här:
Olivia Edla Augusta född 1871
John Ferdinand född 1872
Syster Gustafa Leonida född 1874
Alma född 1876 död redan som liten av feber

Bror Waldemar född 1878
Emil Lilian(?) född 1880
Ada Maria Eleonora född 20/3 1882 död 24/2 1883
Knut Ragnar född 29/6 1885 död 30/7 samma år.
Ada Mariana Oscaria född 1887

3 barn dör alltså i späd ålder.

1897 flyttar den äldsta systern Olivia Edla Augusta till Stockholm i Adolf Fredriks församling som piga. Hon kommer hem med en"oäkta dotter" Syster Victoria som föddes 7/3 1898 i Adolf Fredriks församling. Redan året efter är systern tillbaka i Stockholm men hennes dotter stannar kvar hos morföräldrarna.
1903 flyttar familjen till Timrå och Wifsta. Syskonen börjar skingras.
Brodern Johan Ferdinand gör sin värnplikt 1898 och bor i Sundsvall, men gifter sig 15/9 1900 med Katarina Josefina Westberg och blir handlare i Wifsta.

Morfar Waldemar är en tid målargesäll och förväntas väl gå i faderns fotspår, gör sin värnplikt 1899, men försvinner sedan ut i Europa och på läroresa i Tyskland. Vid den här tiden drog konstnärer ner till Munchen för att studera den tyska konsten. Waldemar som drömde större drömmar än att bli vanlig målare hade konstnärsambitioner och både målade och sjöng.
Syster Gustafa Leonida flyttar till Sundsvall 1907
Ada Mariana Oscaria , som nu är utbildad småskolelärarinna gifter sig den 6 juni 1912 med folkskoleläraren Ernst Valter Olsson och de flyttar till Vikingstad, Östergötland.
Brodern Emil Lilian gör också sin värnplikt 1901.

Fadern Johan August dör 1913.
Dotterdottern Syster Victoria som arbetat som telefonist dör redan 8/8 1924 "hostsjuka" och sviter efter en lunginflammation.
Modern Manna Kristina lever kvar i Wifsta fram till 1928 då hon dör.

Men två av sönerna i familjen har större drömmar och planer. Amerika lockar!

Nr:8 Helfrid blir Röda Korssyster

2010-03-24T22:11:00.021+01:00

Efter Flickskolan sökte Helfrid sig till Stockholm och Röda Korsets Sjuksköterskeskola och där tog hon sin examen. Professorn och överläkaren Sven Johansson sa några ord , som följde Hedvig livet ut. "Om ni inte får kontakt med patienterna ska ni inte ägna er åt sjukvård."

Efter sin examen hade hon arbetet som sköterska bland annat på en stor herrgård och när greven gav henne i en uppgift att även se till statarna på gården, fick hon en inblick i riktigt fattiga människors vardag. Det glömde hon aldrig och hon återkom även som äldre till de här människorna och deras eländiga liv i sina betraktelser från Horredstrakten, som publicerades i lokaltidningarna.

Initiativet till den organisation som fick namnet Röda Korset togs av schweizaren Henri Dunant. Organisationen bildades 1863 i Genève och den 13 december 1864 anslöt sig Sverige till den första Genèvekonventionen, som handlar om att behandla sjuka och sårade soldater. Sverige hade kriget inpå knutarna då Danmark anfölls av Preussen-Österrike och förlorade Schleswig Holstein. I det kriget fanns för första gången en rödakorsdelegat på plats som kunde följa krigets gång. Han bar också för första gången det röda korset på vit botten på en armbindel.

Svenska Röda Korset grundades den 24 maj 1865.
Vid detta möte fattades tre viktiga beslut: "Att anta rödakorsmärket, att fruntimmer icke är förhindrade at såsom ledamöter i föreningen ingå och att anställa en vaktmästare vid namn Sundholm".

De första åren ägnades åt förberedelser för humanitära insatser i eventuella krig. Man startade en sjuksköterskeutbildning och började lägga upp ett lager av sjukvårdsmateriel. Mellan de båda världskrigen tog Svenska Röda Korset initiativ till många förbättringar i det fattiga Sverige. Dessa verksamheter har sedan tagits över av samhället. Sjukhem, ambulansflyg, barnhem, förlossningshem, skoltandvård och skolhälsovård är några exempel.
Den första utbildningen av sjuksköterskor startades av Emily Rappe (se bilden )som fått sin utbildning av Florence Nightingale vid St Thomas' Hospital i London. Kursen var då ettårig.Redan 1866 anlades Röda korsets sjuksköterskeskola i Stockholm, och den blev en föregångare för senare sjuksköterskeutbildning.

Nr:7 Folkskolan

2010-03-23T19:11:00.017+01:00

När mormor Helfrid intervjuas i Hallands Nyheter 1976 och berättar om sin uppväxt nämner hon en sak, som gjorde starkt intryck på henne. Flickorna i klassen på Flickskolan i Varberg hade vid en morgonbön busat lite väl mycket och skulle upptuktas. Fröken var mycket arg ." Ni bär er åt som folkskolebarn!"sa hon. Det var den tidens värderingar som låg bakom uttrycket, men Helfrid reagarade mycket starkt över det orättvisa påståendet - hennes sociala engagemang var redan mycket utvecklat.

Vad låg bakom detta förakt?
År 1842 togs en lag om införandet av en allmän folkskola i Sverige. Enligt denna skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper skulle gå i samma klass.

<<<Liten folkskola Bild från Tjörns kommuns hemsida

Folkskolans tillkomst ägde rum under en tid präglad av industrialisering och en stark befolkningstillväxt. Det var främst torpare, statare, backstugusittare, drängar och pigor, som växte i antal. Man ville från högre ort kontrollera denna växande skara för att undvika problem med upproriska undersåtar. Folkskolan tillkom inte enbart för att alla skulle få utbildning utan var också ett sätt att disciplinera massorna.

Varken kyrka eller bönder tog till sig idén om en folkskola och folkskollärarna betraktades nedlåtande av det bildade borgerskapet. Rika bönder fortsatte också hemundervisningen långt efter stadgandet av folkskolan. Barnen behövdes ju på gården. Det fanns ingen absolut skolplikt och den kunskap som lärdes ut i folkskolan kunde också läras ut i hemmet. Skolplikt för barnen infördes först med 1882-års folkskolestadga.

Redan på 1600-talet var läskunnigheten tämligen utbredd. Kunskap, lärande och kunskapsprov skedde genom husförhör och delar av bibel och katekes skulle kunnas utantill. Här var prästen och klockaren lärare. Det fanns också kringvandrande lärare, som många gånger var godkända av prästen. De gick mellan byarna och gårdarna speciellt under vinterhalvåret. Sommartid hade de andra uppgifter. Soldater, skomakare och andra hantverkare kunde ofta fungera som lärare.

Folkskolan blev en skola just för "vanligt folk" medan de högre samhällsklasserna fortsatte att skicka sina barn till privatskolor och läroverk. Folkhögskolorna bildande 1868 var ett uttryck för böndernas missnöje med den folkskola som skapats – den hade kommit att uppfattas som en fattigskola för torparens barn.
En rad förordningar under 1850-talet hade gjort det möjligt för kvinnor att söka tjänster i folkskolor. Kvinnor blev småskollärarinnor, eftersom de kunde ges lägre lön och var mer lämpliga att ta hand om de minsta barnen. Dessa kvinnor levde ofta under svåra ekonomiska förhållanden och bodde i dragiga gamla skolhus.

Samtidigt med de mindre folkskolorna fanns även småskolorna. Denna uppdelning var början till den senare stadie- och klassindelningen i skolorna.
Den första småskolan kom 1858.
1864 inrättades klasser även i folkskolan.
Först i 1919-års undervisningsplan samordnades småskolan och den egentliga folkskolan till en enhetlig 6-årig skola.
År 1914 i beslöts även om en 4-årig folkskollärarutbildning.
Först 1920 kan den 6-åriga folkskolan anses som helt genomförd

Nr:6 Flickskolan i Sverige

2010-03-23T15:22:00.034+01:00

Den första flickskolan i Sverige och som blev den första möjligheten till utbildning som flickor kunde få, utan att gå i kloster eller att ha privatlärare , grundades av Johannes Rudbeckius under 1600-talets första hälft. Den omnämns som "en liten pigeskola" där unga flickor fick lära sig räkna och skriva samt utföra "små kvinnfolkssysslor .
År 1786 grundades den egentliga första Flickskolan i Sverige. Det inrättades av den Herrnhutiska brödraförsamlingen i Göteborg.

År 1861 instiftades det Högre lärarinneseminariet (HSL) i Stockholm.

Bild: Flickskoleklass Mariestads flickskola 1895-1905 . Hämtad från Västarvets hemsida.

Under 1850-talet tillkom ett flertal "högre flickskolor", ofta på kvinnligt initiativ och i regel med kommunalt stöd. Flickskolorna var en skola för högre utbildning för just flickor. På läroverken var de förbjudna och för flickor fanns ingen ordnad högre undervisning. I praktiken var folkskolan den enda undervisningen som gavs för flickor och gav endast det mest elementära.
Alternativet var privat undervisning via guvernanter eller sk. privata flickpensioner. Från 1874 utgick statliga bidrag och därmed viss kontroll från myndigheterna.

Flickskolor fanns enbart i städerna och hade en utpräglad mellanklassprofil. De hade inträdesfordringar och relativt höga terminsavgifter. I de kommunaliserade flickskolorna togs avgifterna bort.
Men nu började kvinnor efterfrågas på ”lägre poster” i yrkeslivet och det krävde högre allmänbildning än vad folkskolan kunde ge. Kvinnor blev billig arbetskraft i skolor, sjukhus, kontor och i de nya post- och telegrafverken. Kvinnor ansågs ha speciella egenskaper som gjorde dem lämpade för arbetet inom dessa områden.

På Flickskolorna växte nya tankar om kvinnors villkor fram och många var de flickskolelärarinnor som blev aktivister för sociala rättigheter och kvinnlig rösträtt. Här fanns de nya ideerna och de framåtsträvande kvinnorna.
Statens normalskola för flickor som skulle fungera som en modellskola för hur andra flickskolor kunde organiseras. Efter 1870 kom också ett hundratal småskollärarinneseminarier och lärarinnekurser att anordnas ute på landsbygden. Ett stort antal flickskolor uppfördes på privat initiativ över hela landet.

1870 fanns det över hundra privata flickskolor i Sverige. Individualism, kreativitet och reformpedagogik sattes i högsätet. Undervisningen var inte reglerad i statliga förordningar och kunde därför förhålla sig friare i sin läroplan och disciplineringsmetoder.

Men trots allt skulle Flickskoleflickan skulle bli en husmor eller en kvinnlig tjänsteman med förmåga att arbeta i yrken där sociala relationer var viktigt.

År 1927 kom en ny skolreform som gjorde det möjligt för flickor att gå i samma slags läroverk som pojkar.

Nr:5 Tidigt 1900-tal i Varberg

2010-03-23T11:03:00.026+01:00

Varbergs historia:

Mycket långt tillbaka hette staden Getakärr. Varbergs fästning anlades i slutet av 1200-talet. Den kom att fungera som centrum för ett halvt självständigt rike. Vid 1400-talets början antogs namnet Varberg efter berget där Varbergs fästning ligger. Under 1400-talet grundas Ny Varberg norr om staden. Getakärr kallas då Gamla Varberg.

Ny Varberg förstördes av svenskarna 1565 under Nordiska sjuårskriget. Den övergavs efter att åter ha blivit skövlat under Kalmarkriget 1611-1612. Varberg flyttade nu till ett ställe i närheten av fästningen, där det blev kvar till 1666, då staden efter att ha brunnit ner flyttades till sitt nuvarande läge. Under 1700-talet började tegelbruk och olika former av klädtillverkning att ta fart. Industrialiseringen började på allvar på 1880-talet. Under 1880-talet började fisket ta fart i Varberg med omnejd.

Vilka vyer och byggnader såg mormor Helfrid under sin tid i Varberg?

En av Varbergs mest kända byggnader, Kallbadhuset, stod klar 1903. Det är det tredje kallbadhuset på platsen, de båda föregångarna förstördes i hårda stormar.

<<<

I nära anslutning till kallbadhuset, på andra sidan Societetsparken, ligger Varmbadhuset. Det uppfördes 1925, och ersatte då ett äldre varmbadhus från 1866.

Självklart måste Helfrid också ha sett och besökt Varbergs Hafsbad...

Vid den här tiden började Varberg få rykte om sig att vara en kurort.

<<<

...och vandrat längs Torggatan.

<<<

...kanske gjorde hon också ett besök på Varbergs teater, som stod klar 1895.

<<< Stadshotellet vid torget stod klart år 1902. Det upptar kvarterets hela bredd och var försett med tinnar och torn. Under det tidiga 1900-talet dominerades Varberg fortfarande av låga trähus i en eller två våningar från 1700- och 1800-talen.

Den här byggnaden är numera Varbergs stadshus, men var förr ett läroverk. I en liknande tegelbyggnad i närheten, som också används för kommunal verksamhet fanns Flickskolan där Helfrid gick.

Nr:4 Familjen Hellström flyttar till Horred

2010-03-22T20:49:00.018+01:00

1894 flyttade familjen till Horred. Nils hade fått arbete på en något större station och blev nu Stationsföreståndare vid Horreds Järnvägsstation och där blev kan kvar till sin pensionering 1912.

Mormor Helfrid och syskonen blir moderlösa redan 1900 då Anna avlider i dåtidens stora farsot TBC. ( Se inlägg Nr:2) Hedvig får dock bästa tänbara utbildning och läser för guvernant först i Kungsbacka och sedan i Varberg. Efter det blir det Flickskola i Varberg. Helfrid älskar skoltiden trots att tiden i flickskolan domineras av stränghet. (Se inlägg Nr:6 )Hon berättar med stolthet att hon fick Karl Warburgs Litteraturhistoria som premium.

Trots att hennes uppväxt måste betecknas som previligierad finns statareländet och svält bara en generation bort. Kanske talar inte fadern Nils så mycket om sin uppväxt i Skåne, men den var ytterst fattig och alla hans syskon och även modern emigrerade - förmodligen av nödvändighet - till Amerika. Det var fadern som gjorde "klassresan" som så många svenskar har gjort, men här kom den en generation tidigare och mormor hade en stabil och trygg grund att stå på. Hon kom livet igenom att drivas av ett starkt socialt engagemang och upprördes av orättvisor. Men hon var också en ytterst drivkraftig och ovanligt självständig kvinna, som man nog fick akta sig för att trampa på tårna!

Nr:3 Berghem

2010-03-22T17:07:00.016+01:00

Berghem
Invånarantalet var på 1860-talet ca 1600 personer, vilket på den tiden ansågs som överbefolkning och många emigrerade eller flyttade till Borås eller Göteborg. År 1911 bodde 1132 personer i Berghem, som var en egen kommun.
Berghem har fått ge namn åt en morän som första gången hittades här, Berghemsmoränen, som sträcker sig långt västerut. På en sådan moränrygg ligger kyrkbyn.
Gott om höga berg och branta stup och blockbranter finns det. De är intressanta både geologiskt och botaniskt. Det är också alla de raviner, sprickdalar, som börjar uppe i skogen och fortsätter ner till Viskan där bäckarna rinner ut

Järnvägen Borås-Varberg, invigd 1880, går genom Berghem. Tågen stannade vid en s.k anhalt vid Berghems mejeri med på- och avstigning innan det efter många års kamp blev en station för både person- och godstrafik 1918 nära Hulta tegelbruks lastkaj.
"Lantbrukare inom kommunen hafva ganska svårt att kunna reda sig med så långt afstånd till stationen. Å Viskans södra sida äro fem bysamhällen Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad som nu hafva 1 till 3⁄4 mil till närmaste station, och på den norra sidan av Viskan hafva vi lika många, Hulatorp, Berghem,Torp, Dala, Syltered och Skoghem förutom flere handlande och väfvnadsförläggare."

Fakta och foto: Berghems församling.

Nr:2 Tuberkulos

2010-03-22T16:10:00.016+01:00

På 1800-talet trodde många att tbc var en ärftlig sjukdom, detta eftersom den ofta förekom hos barn och barnbarn till tbc-sjuka i vissa familjer. Orsaken var naturligtvis att man blev smittad inom familjen och att en del familjer var mer mottagliga. Det var först 1882 som den tyske läkaren och nobelpristagaren Robert Koch kunde visa att tuberkulos orsakas av en bakterie och alltså var en smittsam infektionssjukdom.
I början av 1900- smittades ungefär tre fjärdedelar av Sveriges befolkning med tbc, även om sjukdomen aldrig bröt ut hos de flesta av de smittade. Att antalet sjuka i tbc minskade i Sverige i mitten av 1900-talet berodde främst på ökat ekonomiskt välstånd. Människor har olika förmåga att skydda sig mot sjukdomen på grund av ärftliga variationer i infektionsförsvaret.

Den vanligaste sorten av tuberkulos, lungtuberkulos, kulminerade som dödsorsak omkring 1875 och i början på 1900-talet var sjukdomen fortfarande mycket utbredd och orsakade i de svenska städerna var sjätte till sjunde dödsfall i åldern 15–40 år. Det skulle sedan dröja till 1928, innan tuberkulosvaccinet BCG, som utvecklades av fransmannen Albert Calmette, blev allmänt. År 1945 kom den första medicinen mot tuberkelbakterierna.
I februari 1900 kunde man läsa i de större tidningarna i Sverige ett upprop, som inleddes så här: "Sedan långt tillbaka i tiden är det känt att blotta vistelsen vid havet utövar ett välgörande inflytande på skrofulösa individer. Men ännu större hjälp beredes åt dessa sjuka på de kustsanatorier, som äro inrättade såsom tidsenliga sjukhus, öppna både vinter och sommar, och där patienterna få åtnjuta gagnet av kalla och varma saltbad samt medicinsk, kirurgisk och hygienisk vård. I Sverige ha vi ej något så inrättat kustsanatorium."Men knappt 3 år senare stod Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium i Vejbystrand klart. Frisk luft och sol, i kombination med vila och näringsrik mat, var receptet.
Något senare 1904 stod Apelvikens Kustsanatorium utanför Varberg färdigt - se bild. Jag tror inte att mormors mor Anna Josefina hann få del av de nya rönen och kustsanatorierna som kom att byggas nära hennes hembygd.

Fakta: Wikipedia. Foto: Vykortens vänner

Nr:1 Mormor Helfrids barndom

2010-03-22T12:46:00.014+01:00

Mormor Märta Helfrid Hellström föddes 8 maj 1890 i Surteby församling på Holmåkra Säteri. Hon var femte och yngsta barnet i en syskonskara på fem. Syskonskaran såg ut så här:
Karin Assarina född 1883
Nils Göran född 1885
Gunhild Ingegerd född 1886
Märta Sofia 1887, som dog före sin 1-årsdag i TBC.
och så till sist Märta Helfrid Hellström 1890
Fadern Nils Hellström var överbanmästare vid järnvägen i Berghem och hittade här sin fru Anna Andersson, som var barnmorska och tycks ha bott på Prästgården vid den här tiden.
De gifte sig 22/9 1882 i Berghem och bodde på Hulatorpet. Första dottern Karin Assarina föddes också här och senare samma år flyttade familjen ut till Surteby - som fick postnamnet Björketorp samtidigt med att järnvägsstationen öppnades. Fadern tycks ha köpt gården Holmåkra. Det är troligt att Nils flyttade i förväg till Surteby. Redan den 30 februari 1883 flyttar han ur församlingen och den övriga familjen kommer efter den 22 oktober samma år.
I Björketorp på Holmåkra gård eller säteri som husförhörslängden uppger föddes fyra barn och i huset fanns också Annas mor änkan Johanna Sofia Andersson. Bara några år senare flyttade familjen till Horred där fadern blev stationsinspektör.
Modern Anna var sjuk i TBC och dog redan 1900 av denna sjukdom. Se inlägg Nr:2 om TBC

Fakta: Egen forskning. Kyrkböcker. Bild: Privat.